boacedia..

Jag är sjuk. Hade det på känn redan igår när förkylningen smög sig på och det kändes som någon rispade med noga utvalda knivar i min hals. Trodde dock att kvällens feta cognac skulle lösa det hela. Pappa talar sig ju alltid så varm om hur det är den bästa medicinen, vad du än har för åkomma. Men tji fick jag. Vaknade idag och kände att nånting var fel när jag ställde mig upp och allting svartnade. Har feber och magen har förvandlats till en berg- och dalbana som skulle göra Balder till kärlekstunneln i jämförelse.

Kroppen säger väl ifrån efter allt jobb, men mår inte bättre av att någon säger: "hahaha, så går det".
Okänsliga människor, det är synd om mig. Jag är sällan sjuk, men som med alla killar så är jag sjukast i hela världen när jag väl är det. Då ligger brännskador, granatsplitter och alzeimers i lä.

Nu tänker jag fortsätta vältra mig i självömkan, och lyssna på Enya.
Det är ju inte rave, det är techno.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0